Lamborghini

Jag antar att ni vid det här laget är lite nyfikna på vem Lambo faktiskt är, hur jag hittade honom och vad planerna är. Så jag tänkte att det är lika bra att skriva ett inlägg om honom. :) 
 
Lambo, som han kallas, är en 6 årig valack. Han är registrerad som Danskt varmblod, och är alltså importerad från Danmark. Han är efter Lambrusco Ask och morfar är Cornetto. Vi köpte Lambo i Tidaholm utav Tina Sandahl, och man kan väl säga att det inte var en självklarhet från början att det var den hästen jag skulle ha! 
 
Efter att ha provridit ett antal hästar så tipsade Uffe (min tränare), mig om att Tina hade en fin häst i stallet till salu, och tyckte att jag skulle åka och testa. Sagt och gjort, jag satte mig i bilen och körde själv de 2 timmarna upp till Tidaholm. Första gången jag satt på Lambo var inte speciellt rolig, han var stark och jag kände mig för första gången extremt liten och obetydlig på en häst. Dessutom flög jag av. Trots att första provridningen var kaosartad så beslutade jag att åka och testa igen, denna gången skulle mamma med. För trots att han var extremt oriden, för jäklig i munnen, stark som ett as och bara lade tungan över bettet och stack, så hoppade han helt fantastiskt. Sagt och gjort, upp till Tidaholm igen för att återigen hoppa av Lambo besviken och osäker på mig själv. Denna provridningen flög jag rakt in i väggen, det kändes förjävligt. 
 
Här hade nog de flesta backat, men en häst med den mentaliteten och den kapaciteten kan man inte ge upp hur lätt som helst. Jag fick möjligheten att åka upp över en helg och provrida. Jag red ett pass för Uffe lördag eftermiddag, ett pass själv lördag kväll och ytterligare ett för Uffe dagen efter. Där fick jag kläm på honom, och allting föll på plats. Lambo har mentaliteten hos en svårklasshäst, han är vass och på samma gång extremt känslig. Förutom det är han trots sin ålder väldigt grön. Med Lambo får man börja om från början. 
 
I stallet är han världens goaste häst! Supersocial och hur mysig som helst, där är han också väldigt enkel och bra att hantera. Jag kan till exempel lasta ur och på honom helt själv. Så fort man kommer upp på ryggen så är det som en tickande bomb. Gör man något han inte förstår så blir han stressad och försvarar sig genom att fly. Det gäller att vara konsekvent och tydlig som ryttare, samtidigt som man måste vara väldigt balanserad. På de gånger jag suttit på hans rygg har jag lärt mig extremt mycket, och på kort tid så har det redan skett en stor förändring. Hoppas på att kunna visa er film snart :)
 
Det enda jag kan visa nu är en löshoppningsfilm på honom. Och några kassa mobilbilder ;) 
 
 
 
 
 
Världens sötaste mule! Ser ut som en pussmun, ;* 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0