Startade sista klassen vid 20-tiden igår, väldigt sent, och även om det absolut inte är första gången jag hoppar på kvällen så känns det alltid lika konstigt. Tävling för mig har alltid varit tidiga morgonar, inte sena kvällar. Men men. Var hemma i stallet halv tio, och var hemma först halv elva. Hade egentligen behövt plugga mera matte igår, men det gick inte, var alldeles för trött där på kvällen. Skulle haft med matteboken till tävlingen, var så sjukt mycket väntan igår!

 

Andra klassen resulterade i två nedslag i grundomgången, men det speglar inte riktigt känslan för han gick väldigt fint för det mesta i denna klassen! I första var han som ni kanske vet dragig och stark, och tog hellre lite egna beslut. Blev en sådan där mittimellanrunda. Men i 110cm var han väligt lyhörd, gick fram fint och ärligt, och lyssnade helt okej! Blev inte alls den där kampen. Nedslagen berodde ena gången på att jag var lite passiv och slutade rida när jag såg att vi skulle komma lite nära. Kunde ha understött på ett bättre sätt! Andra petet berodde antagligen på att jag plockade bort galoppen lite för mycket, men tycker egentligen inte att det var en såpass stor tabbe från min sida att han ska peta ett räcke på knappt 110, men nu gjorde vi det och jag få helt enkelt vara noggrannare.

 

Linn har filmat båda rundorna, så ni får dem så fort hon lägger upp dem på youtube. Vill förövrigt ge henne en stor guldstjärna som var så himlahimla dutkig igår. Pappa körde mig nämligen igår då mamma inte är hemma, och pappa vill helst inte ens hålla i hästen, så ja, ni hajar läget. Som tur var kunde Linn hänga med och assistera och det gjorde hon riktigt bra! Blåste en del i Kungsbacka igår och hästarna var lite nojiga, men Linn skötte det galant och det är verkligen inte vilken 12 åring som helst som hade kunnat det! Det var också första tävlingen som jag var helt "själv". Pappa körde bara, och innan har Emma (Lillens ägare) eller Madde alltid varit med. Men igår klarade jag av allting själv, och det är klart att det gick bra, men har kommit fram till att det är en grym trygghet att ha med mammsen!

 

Vi hörs mera sen!