Ge aldrig upp!

Att varje dag ta sig fram och tillbaka till stallet, vara där i minst två timmar oavsett väder är inte alltid det roligaste hur mycket man älskar sin häst.

Jag vet själv hur det är, speciellt nu på vintern! Inspirationen ligger på noll, allting är kallt och har man inte ett ridhus 10m från stallet så kör det lätt ihop sig. Att varje dag ha samma rutiner, skola-hem-stall-sova, tröttar ut en mer än vad man väntar sig. Ibland får jag små panikattacker och bryter ihop totalt bara för att jag inte känner för att gå bort till stallet och rida.

Förstår ni hur allvarligt mitt problem är då?

Det handlar verkligen inte om intresse, för jag VILL fortfarande "bli bäst" och jag jobbar fortfarande efter mina mål. Ibland är det bara så motigt och jobbigt att alltid stå upp på sina egna ben och aldrig kunna ta hjälp av någon annan. För er som inte vet om det, så sköter jag ALLT med Pompay själv. Enda gångerna jag inte går bort till stallet är när jag av någon anledning är bortrest eller sjuk. Annars mockar, packar hö, rider och fixar jag allting själv 365 dagar om året.

Nu för tiden är det faktiskt inte så jättevanligt, många (läs: MÅNGA) får hjälp av sina mammor etc. Ungar som blir sura för att boxen inte är mockad, eller som lämnar över hästen helt och hållet åt sina föräldrar eftersom man hellre är med sina kompisar på fritiden. DET är så fruktansvärt vidrigt i mina ögon. Jag har inte häst för någon annan än min egen skull, då skall inte heller någon annan nödvändigtvis ta hand om min häst bara för att jag inte orkar.

Bara för att livet är lite motigt, för att det är lite kallt att vara i stallet och för att det är lite jobbigt - så ge inte upp! För ni vet själv hur underbart det är när man väl sätter sig på ryggen, då är problemen som bortblåsta.

Att slänga bort en talang, livsstil och en bästa vän bara för att det är lite jobbigt, är himla onödigt och korkat. Livet är aldrig enkelt, det handlar bara om att hitta ett sätt att fortsätta kämpa.

Blir så arg på folk som ger upp och tror att allting kommer serverat på en räkmacka. Det är blod, svett och tårar som gäller i denna sporten om man vill bli riktigt duktig, och lite jävlanamma då ;)

Jag har ochså sett mycket sådant som du skriver när det gäller barn och föräldrar. Flertal som är så otroligt bortskämda och skapar en vana av att ens förälder ska stå där var dag, mocka, göra mat osv. Har man tagit sig ett ansvar för en häst så tycker jag man själv ska ta hand om den helt och hållet! Sen att man får hjälp någon gång är en annan femma :)

Åh, jag kan bara hålla med. ._.

håller med helt!

Hoppas de var okej att jag lånad en bild på dig och din ponny till min blogg! Säg till annars så åker den bort dirrmode!

Kram.

Håller med dig!



fin bild föressten! :)

Indeed! Själv måste jag åka till stallet oavsett väder, oavsett om jag är sjuk eller inte har lust. Men jag trivs på något konstigt sätt med det haha, gillar inte när någon annan ska ta hand om min häst. Är alldeles för pedantisk kring all skötsel osv! ^^

Så sant! Gör också allt själv och det lönar sig ju i längden. Dessutom skulle jag nog tröttna om jag inte gjorde även "slitgörat". Men ibland vill man inget hellre än att slippa, haha. Som nu till exempel - bära vatten! Det är så jobbigt och så fryser det direkt. Man borde ha en anställd som höll koll på vattnet 24/7 hahaha. dreaming