Första avramlingen på Lillen!

 
Hoppträningen idag gick både bra och dåligt, sammanfattningsvis en väldigt nödvändig hoppträning för mig och Lillen. Men som det står i rubriken så fick jag smaka lite sand idag... 
 
Vi hoppade fram genom att hoppa ett kryss på diagonalen samt en serie på långsidan. Det var räcke-räcke-oxer med ca 14m i mellan. Vi skulle rida på 4 språng både med och utan stigbyglar. Gick bra för mig och Lillen! Tillslut riktigt bra! Sedan hoppade vi en låg bana på 10 språng, och detta för att de skulle få många låga språng i kroppen. 
 
Efter det skulle vi hoppa fram lite högre på en oxer och ett räcke. Oxern höjdes upp till kanske 125-130, aja, högre iallafall än de andra hindrena och det var här vi hade lite problem, minst sagt. Lillen drar som ni vet upp huvudet när jag vänder upp mot hindrena och liksom släpper stöd och framåtbjudnig helt, endast för att komma undan. I och med detta så hamnar vi i botten på hindrena, om inte jag gör något åt saken. Innan har det löst sig, idag gjorde det inte det. Fick först ett kråksprång, kom i botten och ja, ni fattar. Men då satt jag kvar! Försökte sätta en bättre galopp, misslyckades och samma sak hände, förutom att jag tappade balansen och flög av. 
 
Slog mig litegranna, och blev faktiskt lite rädd. Jag kan säga att jag ALDRIG blivit rädd när jag flugit av nu på senare år, men nu blev jag det, och då blev jag rädd för mig själv med tanke på att jag aldrig blir rädd. Jag är glad att jag är en sådan person som inte ger sig och som gillar utmaningar. För jag hoppade upp och hoppade den där jävla oxern tills jag kände att rädslan släppte. Känns lite dumt att kalla det rädsla, för rädd är och var jag inte, men man blir liksom lite eftertänksam. Ni vet "tänk om" tänket och instinkten tar över en stund. Och JÄVLAR vad Lillen hoppade efter det, jag red ju på 1000 gånger bättre med även om det kändes bajs, men somsagt, han tog i. 
 
Sedan hoppade vi en bana på 110+ haha, vet inte riktigt vad det låg på men någonstans runt där. Käns alltid lite högre inomhus (vi hoppade inne idag pga underlaget ute). Då var han duktig, jag red för kung och fosterland men det kändes bra att få en riktig grisrunda, haha, även om det kanske inte såg ut så (hope not). Men jag red som om det vore OS eller något, men skitsamma, it felt good.
 
Nu har jag svinont i min arm, trodde nästan den hade fått en spricka eller något ,men jag kan ju skriva på datorn så det är nog lugnt. Sedan fick svanskotan en smäll med, lite öm. :) Men det känns bra iallafall, Lillen skötte sig SUPER och det ska bli SÅ kul att åka till Munka. Bra att få en "skitträning" innan med, så man tas ned på jorden lite igen. ;) 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0