Vi jobbade med övergångar från skritt till trav, och i senare skede skritt till galopp. Ulf är en jäkel på att beskriva känsla, och han gjorde mig inte besviken idag heller. Övergångarna skall kännas som att göra armhävningar. Jag vet inte hur ni gör armhävningar, men man sänker sig ner mot marken tills näsan nuddar golvet, och häver sig sakta uppåt. Det ska inte gå fort, det ska kännas. Precis så ska en övergång från tex skritt till trav kännas. Hela hästen skall jobba och häva sig själv och sin ryttare uppåt och framåt. Hajar ni känslan? Det gjorde jag, och fysatan vad bra det gick!

 

Jag kan nog säga att jag aldrig har varit så nöjd med en uppvärmning, någonsin. ALLT funkade. Alla övergångar kändes jättebra och han kom verkligen under sig. Lillen är ju lite latis ibland, men idag fick jag honom att arbeta med hela kroppen - vilken känsla! Sedan red vi dem in och utåtställda längs med 4-kanten, även det gick bra. Han var mjuk som smör, fin i innersidorna, känslig (!) och hade en härlig takt i traven med ett påbörjat schvung. I galoppen var han taktfast och jämn, hittade en bra trimgalopp där han kändes otroligt rörlig och lättmanövererad. Nä, satan vilken go känsla! 

 

Sedan hoppade vi lite låga linjer och banor. Här gick det också bra! Jag var färdig i tid till hindrena med förhållningar etc, och han hann slappna av innan hindret vilket ledde till ett fint språng. Vanligtvis är ju jag lite för envis och skall sitta och fightas med honom ända in i hindret, men nu har jag tränat på att vara tydligare direkt, och så räcker det med en gång och sedan slappnar jag av och hoppar. Lätt som en plätt! Det höll sig hela vägen till slutet där jag tror att både jag och Lillen tappade lite fokus. Dessutom var hindrena runt 130cm då, så ja, där var jag väl inte helt nöjd. Jag måste vara mer stilla med handen, och anpassa den efter vart bettet är. 

 

MEN som sagt, jag var otroligt nöjd över första delen av passet, så att det sedan gick lite sämre gör inget. För så länge markarbetet fungerar som det ska, så kommer hoppningen så småningom att fungera med. Och alltså, det funkar ju bra upp till 120, så det är ingen katastrof heller. ;) Ulf berömde mig även mycket för arbetet som jag gjort med Lillen! Han tycker att han har blivit mycket mer rörlig i kroppen, att han för övrigt är fin i kroppen och att han ser ut att må väldigt bra! Han var en liten djävul idag (Lillen alltså!), bockade och hade sig så fort han fick utrymme, men det tyckte Ulf var positivt eftersom det var av glädje/busighet = han mår bra.